Två tystnader som ser likadana ut i rummet — någon slutar svara — men som kommer ur helt olika system. Den ena är en nödbroms, den andra ett påtryckningsmedel.
Att tystna för att systemet är överväldigat — "flooding" i Gottmans mening.
Att tystna för att straffa och styra — fientligt tillbakadragande.
Tystnad som överbelastning är kroppens nödutgång: mitt i konflikten blir den fysiologiska aktiveringen för hög — hjärtat rusar, tankarna låser sig — och systemet stänger av. Gottman beskriver tillståndet som fysiologiskt överväldigande, och tystnaden är då oförmåga snarare än strategi. Tystnad som bestraffning är riktad: kontakten dras in för att markera, straffa eller pressa fram en eftergift — det forskningen om psykisk misshandel (Murphy & Hoover) räknar till fientligt tillbakadragande. Den ena tystnaden vill tillbaka till kontakt men klarar det inte just nu. Den andra använder kontakten som valuta.