Teoretiker

Kanadensisk-amerikansk psykolog vid Stanford, en av 1900-talets mest citerade forskare. Utöver social inlärningsteori och self-efficacy beskrev han moralisk frikoppling: de mekanismer – eufemistisk omskrivning, ansvarsförskjutning, fördelaktig jämförelse, avhumanisering – som gör det möjligt att handla mot sina egna moraliska normer utan självfördömande. Begreppen bär upp sajtens avsnitt om moraliska och kollektiva försvar.

Centrala verk: Social Learning Theory (1977) · Self-Efficacy: The Exercise of Control (1997) · Moral Disengagement (2016)

Österrikisk-brittisk barnpsykoanalytiker, yngsta dotter till Sigmund Freud. Hennes Jaget och dess försvarsmekanismer (1936) var den första systematiska genomgången av försvarsmekanismerna och gjorde dem till ett eget studieobjekt. Hon betonade att försvar är normala jagfunktioner som alla använder – den hållning som modern forskning, och denna sajt, utgår från.

Centrala verk: Das Ich und die Abwehrmechanismen (1936; sv. Jaget och dess försvarsmekanismer) · Normality and Pathology in Childhood (1965)

Norsk socialpsykolog och politiker, professor vid universitetet i Oslo. Utifrån sina observationer av hur kvinnors inlägg behandlades i politiska rum systematiserade hon i slutet av 1970-talet de fem härskarteknikerna – osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam. Begreppet, med rötter hos den norske psykologen Ingjald Nissen, blev genom hennes arbete etablerat vardagsspråk i hela Norden och gav vardagens maktmedel namn som gör dem möjliga att se och benämna. Sajtens uppslagsord härskartekniker bygger på hennes ramverk.

Centrala verk: Hersketeknikker (1978) · Kvinner i alle land … Håndbok i frigjøring (1981)

Amerikansk evolutionspsykolog vid University of Texas i Austin. I en studie från 1987 kartlade han med kollegor vilka taktiker människor använder för att påverka sina partner i vardagen – från charm och övertalning till tjat, skuldbeläggning och tystnad. Studien visade att manipulation är en vardaglig del av nära relationer, inte något som bara vissa ägnar sig åt. Fyndet bär upp sajtens grundtanke att påverkan ligger på ett kontinuum, där samma taktiker i systematisk och förtätad form kan glida över i kontroll.

Centrala verk: Tactics of Manipulation (1987, med Gomes, Higgins & Lauterbach) · The Evolution of Desire (1994)

Amerikansk psykiater som byggde vidare på Silvan Tomkins affektteori, där skam räknas till de medfödda grundaffekterna. Hans modell skamkompassen beskriver fyra typiska riktningar när skam blir svår att bära: tillbakadragande, attack mot självet, undvikande och attack mot andra. Modellen är stommen i sajtens avsnitt om skamförsvar.

Centrala verk: The Many Faces of Shame (red., 1987) · Shame and Pride: Affect, Sex, and the Birth of the Self (1992)

Brittisk barnläkare och psykoanalytiker. Beskrev hur ett "falskt själv" kan växa fram som skydd när barnets spontana uttryck inte får plats – en idé som ligger nära mönster som undfallenhet och anpassning på egen bekostnad. Hans begrepp om "holding" och den "tillräckligt bra" föräldern har format synen på hur trygghet utvecklas och varför försvar behövs.

Centrala verk: The Maturational Processes and the Facilitating Environment (1965) · Playing and Reality (1971; sv. Lek och verklighet)

Amerikansk sociolog och socialarbetare, under många år professor vid Rutgers University. Hans begrepp koercitiv kontroll flyttade förståelsen av våld i nära relationer från enskilda våldshändelser till ett pågående mönster av isolering, övervakning och detaljstyrning av vardagen – ett angrepp på den utsattas frihet och självständighet snarare än bara på kroppen. Tänkesättet har påverkat lagstiftning i flera länder, bland annat straffbestämmelsen om kontrollerande beteende i England och Wales. Hans analys är ryggraden i sajtens avsnitt om manipulation och kontroll.

Centrala verk: Coercive Control: How Men Entrap Women in Personal Life (2007) · Children of Coercive Control (2023)

Amerikansk psykiater, under många år ledare för Harvard Study of Adult Development – en av världens längsta longitudinella studier. Ordnade försvaren i en mognadshierarki, från psykotiska och omogna till neurotiska och mogna försvar som humor, sublimering och altruism. Empiriskt visade han att mogna försvar hänger samman med hälsa och välbefinnande över livsloppet. Hans hierarki är ryggraden i hur försvarsmekanismerna organiseras på denna sajt.

Centrala verk: Adaptation to Life (1977) · The Wisdom of the Ego (1993) · Triumphs of Experience (2012)

Österrikisk-amerikansk psykoanalytiker och självpsykologins grundare. Omtolkade narcissism som skydd för en skör självkänsla snarare än enkel självupptagenhet: grandiositet, idealisering och ett starkt behov av bekräftelse förstås som försök att hålla självet samman. Hans arbete ligger bakom sajtens beskrivningar av bland annat omnipotens, idealisering och devalvering.

Centrala verk: The Analysis of the Self (1971) · The Restoration of the Self (1977) · How Does Analysis Cure? (1984)

Amerikansk psykiater och en av den existentiella psykoterapins främsta företrädare. Beskrev hur människor försvarar sig mot de existentiella grundvillkoren – döden, friheten, ensamheten och meningslösheten – bland annat genom tron på den egna särskildheten och på en yttersta räddare. Hans arbeten bär upp sajtens avsnitt om existentiella försvar.

Centrala verk: The Theory and Practice of Group Psychotherapy (1970) · Existential Psychotherapy (1980) · Staring at the Sun (2008)

Brittisk psykoanalytiker och organisationsforskare vid Tavistock Institute. Hennes studie av sjuksköterskor på ett Londonsjukhus visade hur hela organisationer kan bygga in försvar mot ångest – ritualisering, uppsplittring av arbetsuppgifter, avpersonifiering av patienter – som skyddar personalen men försämrar både vården och arbetsglädjen. Studien är grundtexten för sajtens poster om sociala försvarssystem och institutionell ritualisering.

Centrala verk: A Case-Study in the Functioning of Social Systems as a Defence against Anxiety (1960) · Containing Anxiety in Institutions (1988)

Amerikansk psykolog vid Stanford University och central gestalt i den moderna emotionsregleringsforskningen. Hans processmodell beskriver var i känsloförloppet man kan ingripa: situationsval, situationsmodifiering, uppmärksamhetsstyrning, kognitiv omtolkning och responsmodulering. Forskningen visar bland annat att omtolkning oftast är mer gynnsam än expressiv suppression. Modellen strukturerar sajtens avsnitt om emotionsreglering.

Centrala verk: The Emerging Field of Emotion Regulation (1998) · Handbook of Emotion Regulation (red., 2007)

Amerikansk psykolog och schematerapins grundare, utbildad hos Aaron Beck. Beskrev tidiga maladaptiva scheman – djupt rotade mönster av minnen, känslor och övertygelser med rötter i uppväxten – och de tre copingstilarna kapitulation, undvikande och överkompensation som fungerar som schemats försvar. Modellen knyter samman barndomserfarenheter, försvar och återkommande relationsmönster i vuxen ålder.

Centrala verk: Reinventing Your Life (1993, med Janet Klosko) · Schema Therapy: A Practitioner’s Guide (2003, med Klosko & Weishaar)

Amerikansk psykolog, professor emerita vid University of Oregon. Hennes betrayal trauma theory beskriver varför övergrepp som begås av någon man är beroende av kan stängas ute ur medvetandet – teorin är kliniskt inflytelserik men omdiskuterad, och minnesforskaren Richard McNally har ifrågasatt dess centrala minnesmekanism. Hon myntade också DARVO – deny, attack, reverse victim and offender – som beskriver hur en konfronterad person kan förneka, gå till angrepp och vända på rollerna, ett mönster som senare undersökts empiriskt av Harsey och Freyd. Från henne kommer även begreppet institutional betrayal, när organisationer sviker dem de är satta att skydda.

Centrala verk: Betrayal Trauma: The Logic of Forgetting Childhood Abuse (1996)

Brittisk psykiater och anknytningsteorins upphovsman. Visade att barnets band till sina omvårdnadspersoner är ett biologiskt förankrat system och att tidiga erfarenheter lagras som inre arbetsmodeller av en själv och andra. Hans begrepp defensiv exkludering – att anknytningssmärta stängs ute ur medvetandet – knyter direkt samman anknytningsforskningen med läran om försvar.

Centrala verk: Attachment and Loss, vol. 1–3 (1969–1980) · A Secure Base (1988)

Amerikansk psykolog vid George Mason University och en av de ledande empiriska skamforskarna. Hennes arbeten skiljer skam ("jag är dålig") från skuld ("jag gjorde något dåligt") och visar att skambenägenhet hänger samman med döljande, försvar och utåtriktad ilska, medan skuldbenägenhet oftare leder till ansvarstagande och reparation. Distinktionen genomsyrar sajtens beskrivningar av skam och skuld.

Centrala verk: Shame and Guilt (2002, med Ronda Dearing)

Amerikansk psykolog, professor emeritus vid Bowling Green State University och pionjär inom forskningen om religiös coping. Visade att religion och andlighet kan fungera både stödjande – mening, tröst, gemenskap – och belastande, som när motgång tolkas som straff eller övergivenhet. Båda formerna har mätbara samband med hälsa. Hans arbete ligger till grund för sajtens poster om positiv och negativ religiös coping.

Centrala verk: The Psychology of Religion and Coping (1997) · Spiritually Integrated Psychotherapy (2007)

Sydafrikansk-kanadensisk psykolog, professor emeritus vid York University i Toronto och den emotionsfokuserade terapins (EFT) upphovsperson. Han skiljer mellan primära känslor – den första, mest grundläggande reaktionen – och sekundära känslor som lägger sig ovanpå och skymmer den. Distinktionen bär upp sajtens beskrivningar av hur en känsla kan maskera en annan, till exempel ilska som täcker skam. EFT:s hållning att känslor ska benämnas, kännas och användas som information genomsyrar känslolexikonet.

Centrala verk: Emotion in Psychotherapy (1986, med Jeremy Safran) · Emotionally Focused Therapy for Couples (1988, med Susan Johnson) · Emotion-Focused Therapy: Coaching Clients to Work Through Their Feelings (2002)

Kanadensisk-amerikansk psykolog och neuroforskare vid Northeastern University, en av de mest citerade forskarna inom emotionsfältet. Hennes teori om konstruerade känslor utmanar idén om medfödda grundkänslor: hjärnan bygger känsloupplevelser i stunden av kroppssignaler, tidigare erfarenheter och inlärda känslobegrepp. Sajten redovisar henne som ena polen i den pågående debatten om känslors natur. Hennes forskning om emotionsdifferentiering underbygger känslolexikonets grundtanke – att ett rikare känsloordförråd ger bättre reglering.

Centrala verk: How Emotions Are Made: The Secret Life of the Brain (2017) · Seven and a Half Lessons About the Brain (2020)

Amerikansk-kanadensisk utvecklingspsykolog. Skapade främmandesituationen (Strange Situation), den observationsmetod som gjorde det möjligt att empiriskt urskilja trygg, ängslig/ambivalent och undvikande anknytning hos småbarn. Hennes mönsterbeskrivningar är grunden för all senare anknytningsforskning, inklusive de vuxenmönster som beskrivs här.

Centrala verk: Infancy in Uganda (1967) · Patterns of Attachment (1978, med Blehar, Waters & Wall)

Amerikansk psykolog vid UCLA och en av grundarna av fältet social kognitiv neurovetenskap. Hans forskargrupp visade att affect labeling – att sätta ord på en känsla – dämpar amygdalas aktivitet och fungerar som en implicit form av emotionsreglering, verksam även utan avsikt att må bättre. Fynden är den empiriska kärnan i sajtens guide om att sätta ord på känslor och i känslolexikonets praktiska användning.

Centrala verk: Putting Feelings Into Words (2007, med kollegor) · Social: Why Our Brains Are Wired to Connect (2013)

Österrikisk-brittisk psykoanalytiker och pionjär inom objektrelationsteorin. Beskrev de tidiga försvar som formas i de allra första relationerna – klyvning, projektiv identifikation, idealisering och förnekande – och hur de färgar vuxenlivets sätt att hantera svåra känslor. Hennes begrepp är centrala för att förstå svartvitt relaterande och pendlingar mellan idealisering och devalvering.

Centrala verk: The Psycho-Analysis of Children (1932) · Notes on Some Schizoid Mechanisms (1946) · Envy and Gratitude (1957)

Amerikansk sociolog, professor emeritus vid Pennsylvania State University. Hans typologi skiljer mellan intimate terrorism – våld som ingår i ett systematiskt kontrollmönster – och situationsbetingat parvåld som uppstår ur enskilda konflikter utan kontrollerande struktur. Distinktionen har format både forskning och praktik, men dess tillämpning har kritiserats, bland annat av juristen Joan Meier som visat att kategorin situationsbetingat parvåld kan användas för att tona ned allvarligt våld i vårdnadstvister. Sajten använder typologin som tankeram och redovisar den kritiken bredvid.

Centrala verk: A Typology of Domestic Violence: Intimate Terrorism, Violent Resistance, and Situational Couple Violence (2008)

Amerikansk psykolog och psykoanalytiker, knuten till Rutgers University. Hennes Psychoanalytic Diagnosis beskriver hur olika försvarskonstellationer hänger samman med olika karaktärsstilar och nivåer av personlighetsorganisation – dimensionellt och beskrivande, inte som etiketter på människor. Boken är ett kliniskt standardverk och huvudkälla för sajtens avsnitt om personlighetsorganisation.

Centrala verk: Psychoanalytic Diagnosis (1994; 2 uppl. 2011) · Psychoanalytic Case Formulation (1999) · Psychoanalytic Psychotherapy (2004)

Nederländsk psykolog och traumaforskare, professor emeritus vid Utrechts universitet. Utvecklade tillsammans med Ellert Nijenhuis och Kathy Steele teorin om strukturell dissociation, enligt vilken personligheten efter svår eller långvarig traumatisering delas i delar som sköter vardagen och delar som bär traumat. Teorin – kliniskt inflytelserik men delvis teoretisk – ligger bakom sajtens poster om strukturell dissociation och självets delar.

Centrala verk: The Haunted Self (2006, med Nijenhuis & Steele)

Amerikansk sociolog vid University of Michigan. Hennes studie i American Sociological Review (2019) flyttade gaslighting från ett rent psykologiskt fenomen mellan två personer till ett socialt: taktiken hämtar sin kraft ur ojämlikheter och stereotyper, som när någons trovärdighet undergrävs med ord som "hysterisk" eller "galen". I The Politics of Surviving följer hon hur våldsutsatta kvinnor navigerar hjälpsystem som kräver att de berättar sin historia på rätt sätt för att räknas som offer. Hennes arbete underbygger sajtens beskrivning av gaslighting och offerspårets hållning att den utsattas berättelse inte behöver passa en mall.

Centrala verk: The Politics of Surviving: How Women Navigate Domestic Violence and Its Aftermath (2021)

Amerikansk psykolog, verksam vid Williams College. Visade empiriskt att försvarsmekanismer följer en utvecklingslinje genom barndomen – från förnekande hos de yngsta, via projektion, till identifikation i tonåren – och utvecklade metoder för att mäta försvar i berättelser. Hennes forskning underbygger sajtens hållning att försvar är normala utvecklingsfenomen och inte i sig patologi.

Centrala verk: The Development of Defense Mechanisms (1991) · Protecting the Self: Defense Mechanisms in Action (2006)

Amerikansk psykolog, under många år professor vid Albert Einstein College of Medicine. Hans psykoevolutionära emotionsteori beskriver känslorna som evolutionärt framvuxna anpassningar och ordnar dem i det välkända emotionshjulet: åtta grundkänslor i motsatspar, med intensitetsgrader och blandformer. Han kopplade också försvarsmekanismer till specifika grundkänslor – en tidig bro mellan emotionsteori och försvarsforskning. Sajten använder hjulet som ordnande verktyg och samtalsstöd, inte som fastslagen vetenskap.

Centrala verk: The Emotions: Facts, Theories, and a New Model (1962) · Emotion: A Psychoevolutionary Synthesis (1980)

Österrikisk neurolog och psykoanalysens grundare. Introducerade redan på 1890-talet begreppet försvar – idén att psyket aktivt håller oacceptabla impulser, tankar och känslor borta från medvetandet – och beskrev mekanismer som bortträngning, projektion och förskjutning. Hela det fält som denna sajt kartlägger går ytterst tillbaka på hans arbeten.

Centrala verk: Die Abwehr-Neuropsychosen (1894) · Die Traumdeutung (1900; sv. Drömtydning) · Hemmung, Symptom und Angst (1926)

Brittisk psykoanalytiker, elev till Melanie Klein. Beskrev hur grupper växlar mellan ändamålsenligt arbete och tre "grundantaganden" – beroende, kamp/flykt och parbildning – som fungerar som kollektiva försvar mot den ångest grupplivet väcker. Hans begrepp containing, att någon tar emot och härbärgerar outhärdliga känslor, har blivit centralt i modern psykoterapi.

Centrala verk: Experiences in Groups (1961) · Learning from Experience (1962) · Attention and Interpretation (1970)