Båda riktar blicken inåt, och inifrån känns båda som självkännedom. Skillnaden ligger i var du står — inuti tanken eller bredvid den.
Repetitivt, passivt grubblande över negativa händelser, känslor eller problem utan att leda till lösning.
Hela posten →FörsvarsmekanismAtt i stunden kunna betrakta sina egna tankar, känslor och motiv – och låta det man ser informera handlandet.
Hela posten →Grubbel (rumination) tänker inifrån känslan: samma varför-frågor i cirkel, abstrakt och passivt, och varje varv förstärker det som ältas. Reflektion — det försvarslitteraturen kallar självobservation — betraktar från ett halvt steg åt sidan: "jag märker att jag blir defensiv nu", och det man ser blir användbart för nästa drag. Grubblet är fastklistrat vid sitt innehåll. Reflektionen har ett mellanrum mellan den som ser och det som syns — och det mellanrummet är vad som gör rörelse möjlig.