I vardagsspråket är de synonymer, men de bor på olika ställen: oro i huvudet, ångest i kroppen.
Verbala "tänk om"-kedjor som löper framåt i tiden — ångestens tankeform.
Den objektlösa beredskapskänslan – kroppens larm utan tydlig avsändare, en olust inför något obestämt som ännu inte har hänt.
Hela posten →Oro är en tankeaktivitet: verbala "tänk om"-kedjor som löper från ett scenario till nästa — ord snarare än bilder, framtid snarare än nutid. Ångest är själva känslotillståndet: larmreaktionen i kroppen med tryck över bröstet, puls och beredskap. De hänger ihop men kan gå isär — oron kan mala utan stark kroppslig aktivering, och ångesten kan slå till helt utan ord. Forskningen om oro pekar dessutom på att ordkedjorna kan fungera som undvikande: så länge du tänker "tänk om" slipper du känna hotet fullt ut i kroppen.