Att bli bortvald, kritiserad eller sårad – det sociala självets akuta hot.
Den sociala smärtan i att bli bortvald, kritiserad eller exkluderad – ett system som enligt forskningen delar drag med fysisk smärta, och vars sår styr mer än vi gärna erkänner.
Läs om känslan →Deaktiverande strategier
Att vrida ner anknytningssystemet: betona självtillit, hålla avstånd och nedvärdera närhetens betydelse för att slippa behöva andra.
Hyperaktiverande strategier
Att vrida upp anknytningssystemets volym: protest, ständig bevakning av relationen och intensivt bekräftelsesökande tills den andre svarar.
Inre arbetsmodeller
Bowlbys kärnbegrepp: inre mallar av det egna värdet och andras tillgänglighet som filtrerar hur relationer uppfattas och förutsägs.
Undvikande anknytning
Ett anknytningsmönster där känslomässig distans, självtillit och deaktiverat anknytningssystem dominerar.
Ängslig anknytning
Ett anknytningsmönster präglat av rädsla för övergivande, stark närhetsönskan och hyperaktiverat anknytningssystem.
Diskvalificering av det positiva
Att avfärda positiva erfarenheter och beröm som undantag, artighet eller tur – så att de "inte räknas".
Tankeläsning
Att utan egentliga belägg vara övertygad om vad andra tänker – oftast något negativt om en själv.
Tidiga maladaptiva scheman
Breda, djupt rotade livsteman om en själv och andra – formade när centrala känslomässiga behov inte möttes – som färgar tolkning, känsla och val långt upp i vuxenlivet.
Perfektionism
Att ställa överdrivet höga krav på sig själv och döma sitt värde efter om de uppnås – där rädslan för misstag kostar mer än strävan ger.
Social isolering
Att dra sig undan andra när livet är svårt – en strategi som sänker den sociala ansträngningen för stunden men svälter den kanal som återhämtning oftast går genom.
Devalvering
Att tillskriva en annan person (eller sig själv) överdrivna fel och brister – att skriva ner värdet för att slippa beroende, avund eller sårad längtan.
Idealisering
Att tillskriva en annan person (eller sig själv) överdriven perfektion för att slippa besvikelse, osäkerhet och blandade känslor.
Passiv aggression
Att uttrycka ilska eller motstånd indirekt – genom förhalning, "glömska", sarkasm eller tystnad – i stället för öppet.
Passiv, aggressiv, passivt-aggressiv och assertiv stil
Den klassiska fyrfältaren för hur behov och gränser kommuniceras: ge upp dem (passivt), köra över andras (aggressivt), uttrycka dem förtäckt (passivt-aggressivt) eller uttrycka dem rakt med respekt för båda parter (assertivt).
Undfallenhet
Ett vanemässigt sätt att hantera konflikt och relationer genom att foga sig, behaga och osynliggöra egna behov – tryggheten söks i att aldrig vara till besvär.
Attack mot självet (skamkompassen)
Skamkompassens självattackpol: skammen vänds inåt till självförakt och underkastelse – "jag är värdelös, förlåt att jag finns".
Tillbakadragande (skamkompassen)
Skamkompassens tillbakadragandepol: att krympa, tystna och försvinna ur kontakt när skammen träffar – impulsen att inte synas förrän faran är över.
Konkreta övningar med öppet deklarerat forskningsstöd.
Terapiformer som arbetar med mönstren ovan.