Kontrollförlust

Katastroftankar

Att automatiskt föreställa sig det värsta möjliga utfallet och behandla det som sannolikt.

Kontrollfelslut

Två motsatta feltolkningar av den egna makten: antingen vilar allt på mig (omnipotens) eller spelar inget jag gör någon roll (hjälplöshet).

Personalisering

Att ta personligt ansvar – och skuld – för händelser som ligger utanför ens kontroll.

Rättvisefelslutet

Att mäta allt som händer mot en inre rättvisemåttstock – och fastna i bitterhet när verkligheten inte dömer som den "borde".

Spådomstänkande

Att behandla egna negativa förutsägelser som etablerade fakta – framtiden känns redan avgjord.

Bions grundantaganden

Tre omedvetna grundhållningar som en grupp faller in i när den flyr sin egentliga uppgift: beroende, kamp–flykt och parbildning.

Institutionell ritualisering

När rutiner, möten och processer behålls trots att de förlorat sin funktion – formen lever kvar för att den binder ångest, medan innehållet runnit ur.

Beteendemässig urkoppling

Att sluta försöka – att ge upp ansträngningarna att nå målet eller hantera stressorn, ofta med en känsla av att inget man gör spelar någon roll.

Meningsfokuserad coping

Att hantera det som inte kan ändras genom att omforma dess mening – värderingar, prioriteringar och berättelsen om vad som står på spel.

Planering och problemlösning

Att hantera stress genom att analysera problemet, lägga en plan och aktivt försöka förändra situationen.

Rumination

Repetitivt, passivt grubblande över negativa händelser, känslor eller problem utan att leda till lösning.

Självanklagelse

Att hantera motgångar genom att rikta skulden mot sig själv – från det användbara "jag gjorde fel" till det nedbrytande "det är fel på mig".

Acceptans

Att låta verkligheten vara som den är – utan att godkänna den och utan att ge upp – så att kraften kan gå till det som går att påverka.

Föregripande

Att realistiskt känna efter i förväg hur något svårt kommer att bli – och planera för det – i stället för att överraskas av det.

Omnipotens

Att möta hot mot självkänslan genom en upplevelse av egen överlägsenhet – särskilda förmågor, särskilda rättigheter, osårbarhet.

Den yttersta räddaren

Den ofta outtalade tron på en makt – en person, läkare, partner eller institution – som vakar över en och ytterst kommer att gripa in.

Positiv religiös coping

Att möta påfrestning genom en trygg relation till det heliga – välvillig omtolkning, andligt stöd, samarbete snarare än överlämnande – ett mönster som i forskningen följs av bättre anpassning.

Dominans och hot

Ett mönster där hot, skrämsel och demonstrativ ilska används som styrmedel – den andre rättar sig av rädsla snarare än av egen vilja.

Dramatriangeln

Ett konfliktmönster där samspelet spelas upp genom tre positioner – offer, förövare och räddare – och där dramat lever på att positionerna byter innehavare.

Ekonomiskt våld

Ett mönster där pengar, tillgångar och försörjning används för att styra en annan person – genom ekonomisk kontroll, sabotage av inkomst eller exploatering av den andres resurser.

Försvarsklimat och stödjande klimat

Sex kontrastpar i sättet att kommunicera som avgör om ett samtal väcker försvar eller samarbete – värdering eller beskrivning, kontroll eller probleminriktning, tvärsäkerhet eller öppenhet.

Gaslighting

Ett mönster där en annan persons verklighetsuppfattning systematiskt undergrävs – minnen, iakttagelser och känslor förnekas tills personen börjar tvivla på sitt eget omdöme.

Hoovering

Återkommande försök att dra tillbaka någon in i en avslutad relation – plötslig värme, nostalgi, löften om förändring eller akuta kriser – typiskt just när personen börjat gå vidare.

Härskartekniker

Vardagliga maktmedel som sänker en annan persons status i rummet – osynliggörande, förlöjligande, undanhållen information, dubbelbestraffning, påförd skuld, objektifiering och hot.

Intermittent förstärkning

Belöning som kommer oförutsägbart – värme ibland, kyla ibland, utan urskiljbar logik – skapar de mest svårsläckta beteendemönster inlärningspsykologin känner till.

Isolering

Ett mönster där en partners relationer och rörelseutrymme steg för steg skärs av – tills rösten som styr är den enda som finns kvar i rummet.

Koercitiv kontroll

Ett mönster där en partners frihet stegvis inskränks genom isolering, övervakning, nedvärdering och hot – skadan ligger i mönstret av ofrihet, inte i enskilda händelser.

Love bombing

Överväldigande uppmärksamhet, idealisering och tempo tidigt i en relation – kärleksförklaringar, gåvor och framtidsplaner i en takt som forcerar närhet innan tillit hunnit byggas.

Medberoende

En relationsdynamik där det egna välmåendet kopplas samman med att kontrollera, rädda eller ta ansvar för en annan persons beteende.

Perspekticid

Den gradvisa förlusten av det egna perspektivet under långvarig kontroll – att till slut inte längre veta vad man själv tycker, vill eller minns.

Tyst behandling

Att avsiktligt och uthålligt vägra tala med eller bekräfta en annan person som bestraffning eller påtryckning – tystnad använd som verktyg.

Övervakning

Ett mönster där en partners liv hålls under uppsikt – mobil, platser, konton, pengar – tills vetskapen om att vara sedd styr beteendet även när ingen tittar.

Hypervigilans

Ett tillstånd av konstant förhöjd vaksamhet och hotscanning som håller nervsystemet i beredskap.